10.5–30.9 2012
Hinrich Sachs utställning Kami, Khoka, Bert och Ernie (världsarv) handlar om och bygger på TV-programmet Sesame Street. Med sändningar i mer än 140 länder är Sesame Street idag en del av en internationell, kollektiv erfarenhet. Utställningen fokuserar på de kulturellt specifika Sesamkaraktärerna som sedan den första TV-sändningen i USA 1969  har utvecklats i över tjugo länder som en del av licensavtal med Sesame Workshop. Bland dem finns Kami, den första HIV-positiva Sesamfiguren från den sydafrikanska versionen av programmet; Zeliboba, från den ryska versionen Ulitsa Sezam, en snäll och fantasifull ande som bor i en ihålig ek, och Khokha, en egyptisk tjejmupp, som längtar efter att lära sig bodybuilding.

Nio Sesamkaraktärer från olika nationella versioner av TV-programmet—från Kina, Egypten, Israel, Sydafrika, Palestina, Ryssland och andra länder—har sammanförts på Tensta konsthall. Det blir ett unikt möte eftersom karaktärerna annars bara existerar i sina respektive Sesamprogram. Utöver de nio redan existerande karaktärerna som ingår i Sachs internationella hybridmupp-ensemble skapas en ny Stockholmskaraktär. Den har tagits fram utifrån teckningar och berättelser skapade av barn på Askebyskolan i Rinkeby. Under perioden september 2011 till april 2012 har Tensta konsthalls förmedlare, Emily Fahlén, kostymdesignern Sara Forsberg och ett antal lärare från Askebyskolan haft workshops med barnen. Dessa workshops har kretsat kring Sesame Street och har omfattat en mängd olika aktiviteter—att förbättra sina kunskaper i engelska, att förstå vad en karaktär består av, att skapa och sy dockor och att skriva en raplåt som baseras på karaktärer uppfunna av barnen.

Sesamdockorna visas i en teaterliknande scenografi, mot bakgrund av ett handmålat Stockholmspanorama. Utställningsrummet förvandlas på så vis till en gigantisk installation, där scenografin hjälper till att ställa frågor kring vår tids berättande och hur barnkultur representeras i populärkulturens medier. På ett generellt plan undersöker projektet barnprogrammets ideologiska makt som en vara som kan köpas och säljas. Vilken roll har imitation, tolkning, kulturell översättning från ett sammanhang till ett annat och frigörelse i den pedagogiskt högt värderade sfär som omgärdar barnets lek? Vad betyder de handlingarna för populärkulturen?

Ytterligare en aspekt av Kami, Khokha, Ernie och Bert (världsarv) utvecklas i och med att några av karaktärerna ges en röst. På arabiska kan vi höra skådespelerskan Dina Al-Saleh som gör Khokhas röst i den egyptiska versionen Alam Simsim. Hon återberättar ett minne ur verkliga livet men med en röst som för publiken i Egypten är lätt att känna igen som den fiktiva karaktären Khokha. Samtal med två skådespelare som för trettio år sedan lånade sitt tal åt den dubbade svenska TV-versionen av programmet, Lars Amble var Kermit och Peter Harrysson var Ernie, ligger till grund för en muntlig berättelse som ingår i utställningen som en ljudinstallation. Scenarier utmejslade och författade av elever från Askebyskolan är också invävda i berättelsen. Det är här som det svenska sammanhangets specifika minnen, fantasier och betydelser sätts i rörelse. Den svenska versionen visades på SVT 1979-1983.

Ursprungligen ville Sesame Streets producenter utnyttja TV-tittandets beroendeframkallande effekter för goda syften—till exempel för att förbereda barn för skolstarten—genom att blanda pedagogiska inslag med drag lånade från TV-programmens mer typiska underhållningsvärld. Genom sin uttrycksfulla estetik, humor och musik blev Sesame Street till en omedelbar succé. Kami, Khokha, Bert och Ernie (världsarv) erbjuder en alternativ tolkning av det här originalmaterialet. Sesamdockorna placeras i ett utställningsrum och får genom det ett högkulturellt värde. Skyltar, visningsrekvisita och ljussättning – allt igenkänt som museologiska verktyg – ackompanjerar och vidgar tolkningsmöjligheterna för det utställda materialet. Förskjutningen av de här objekten från barnens sfär till konstens sammanhang hjälper oss att ifrågasätta hur vårt gemensamma, kulturella arv tar form i en den kognitiva kapitalismens tidevarva. Här finns en bredare kulturell diskussion kring kollektiva erfarenheter som formas genom begrepp som populärkultur, värde och arv.

Hinrich Sachs är konstnär och författare baserad i Basel och i Stockholm, där han sedan 2007 är verksam som professor vid Kungliga konsthögskolan. Han är intresserad av att komplicera och sammanställa kulturellt material av olika slag genom att kritiskt reflektera över kommunikativa och kulturella ramverk. Sachs har på senare tid ställt ut i Maastricht, Istanbul, Aten, Rennes och Tucson. Han har även publicerat novellsamlingen Lost Once More på Christoph Keller Editions/JRP, Zürich. Ett teaterstycke kommer att publiceras av OEI editör under våren 2012.

Bearbetning och överföring av kulturellt material utgör kärnan i många av hans verk, t ex Five World Heritage Landscapes, ett offentligt konstverk utfört i samarbete med – och för Das Cecilien-Gymnasium i Düsseldorf (2004-10). Det är även centralt för Kami, Khokha, Bert and Ernie (all together now) som belyser berättarstrukturerna i barnprogrammet Sesame Street samt för International Auction of the Basque Euskara Typefaces, Bilbao (2001), förmedlat genom TV och press. I en annan serie arbeten har Sachs undersökt innebörden av samtida bildskapande. De här verken har tagit formen av ”porträtt” där bl a en fotograf och en biolog bjudits in för att presenteras och representeras. Till den här serien hör även Gäst hos: Anna Gili, Designer, Moderna Museet Projekt, Stockholm (1999).

Evenemang i samband med utställningen:

Familjedag
Lördag 19.5, 13.00–16.00
För barn från 6 år och uppåt i sällskap av förälder, under ledning av förmedlare Emily Fahlén. Guidad visning och workshop för barn och föräldrar. Här ges tillfälle att utforska Tensta konsthall och lära känna muppar från världens alla hörn, deras intressen och egenheter. Sesamavsnitt från Egypten, Ryssland och Sydafrika visas och man kan bygga sin egen sesamscenografi.

Att lära sig begära: TV för barn och varufetischism; Samtal med Samo Tomšič och Hinrich Sachs
Onsdag 23.5, 18.30
Filosofen Samo Tomšič deltar tillsammans med konstnären i ett samtal som rör varufetischismens betydelse för hur subjektivitet konstrueras idag. Särskilt fokus läggs på populärkultur och utbildningsmedia. Vad händer när lokala traditioner och kulturellt specifika omständigheter förs in i ett språk färgat av marknadsretorik? Vilka betydelser har TV-mediets populärkulturella sidor och utbildningsambitioner för integreringen av subjektet i sociala, kapitalistiska sammanhang? Tomšič hävdar att psykoanalysen bidrar till förståelsen av de kapitalistiska systemens framgångssaga genom att påvisa länkarna mellan de systemen och att de påbjuder inlärning av behovstillfredsställelse.

Tomšič är filosof och översättare. Han genomförde sin doktorandutbildning i filosofi vid universitetet i Ljubljana och är för närvarande Humboldtstipendiat vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Tidigare har han ägnat sig åt forskning vid The Institute of Philosophy, Ljubljana och vid Jan van Eyck-akademin, Maastricht. Hans forskniningsområden omfattar freudiansk och lacansk psykoanalys, samtida fransk filosofi, marxism och strukturalism.

Namngivningsfest
Torsdag 24.5, 12:30–14:00 på Askebyskolan i Rinkeby, Askebykroken 22, Spånga
En vresig morot, Jennifer Lopez och Mr Pencil – det är några av de ideer till karaktärer som diskuterades då konstnären Hinrich Sachs och Tensta konsthall arbetade tillsammans med klass C5 på Askebyskolan i Rinkeby. Genom historieberättande, kostymdesign och musikskapande har eleverna tagit fram en egen Stockholmskaraktär som utgör en del i utställningen Kami, Khokha, Bert och Ernie (världsarv). Det är en tokig, modig och hjälpsam mupp med orange päls som jobbar på en brödfabrik och älskar att äta jord och russin. Projektet kulminerar i en namngivningsfest som består av en färgsprakande parad och musikframträdanden. Allt under ledning av musikläraren, tillika barnprogramsfavoriten Rolando Pomo. Eftermiddagen bjuder på tårtkalas och överraskningar—inte minst avslöjandet av namnet på den nya Stockholmskaraktären.

Kaffe- och tesalong
Lördag 26.5, 11:00
I samarbete med Kvinnocenter Tensta Hjulsta anordnas under våren och hösten te- och kaffesalonger på Tensta konsthalls Café T. Kvinnocenters medlemmar bjuder på te och kaffe utifrån sina traditioner som bl a innebär kaffe kokat på kolgrill. En stor variation av bakverk serveras. Samtidigt säljer Kvinnocenter sina handgjorda produkter av återanvända textilier. Barn bjuds på ansiktsmålning utifrån den pågående utställningen Kami, Khokha, Ernie och Bert (världsarv) av Hinrich Sachs.

Guidad visning av Hinrich Sachs
Onsdag 30.5, 18.30
Konstnären Hinrich Sachs visar utställningen och kopplar den till sin övriga produktion.

Familjedag
Onsdag 6.6, 13.30–16.00
För barn från 6 år och uppåt i sällskap av förälder, under ledning av förmedlare Emily Fahlén
Guidad visning och workshop för barn och föräldrar. Här ges tillfälle att utforska Tensta konsthall och lära känna muppar från världens alla hörn, deras intressen och egenheter. Sesamavsnitt från Egypten, Ryssland och Sydafrika visas och man kan bygga sin egen sesamscenografi.

Guidad visning av Laurel Ptak
Lördag 16.6, 14.00
Utställningen visas av Laurel Ptak, curator, Tensta konsthall. Visningen handlar särskilt om immaterialrätt, edutainment och kognitiv kapitalism såsom de begreppen problematiseras i utställningen Kami, Khokha, Bert och Ernie (världsarv).

Guidad visning av Hinrich Sachs
Onsdag 29.8, 18.30
Konstnären Hinrich Sachs visar utställningen och kopplar den till sin övriga produktion.

Skolbesök
10.5–30.9
Gratis visningar av utställningen för skolklasser, under ledning av förmedlaren Emily Fahlén. Workshops och visningar av utställningen anpassade för skolklasser kan bokas genom att kontakta Emily Fahlén på emily@tenstakonsthall.se, eller på telefon: 08-36 07 63.

Tidigare—Öppning 10.5, 14.00–21.00
Vernissage med introduktion av konstnären Hinrich Sachs och Maria Lind, chef för Tensta konsthall, Tensta konsthall kl. 18.00. Gäster välkomnas att besöka det närbelägna Livstyckets Vårmarknad som äger rum i Tensta (Tenstagången 20) kl 8.00–20.00

Tidigare—Kaffe- och tesalong 12.5, 13.00–17.00
I samarbete med Kvinnocenter Tensta Hjulsta anordnas under våren och hösten te- och kaffesalonger på Tensta konsthalls Café T. Kvinnocenters medlemmar bjuder på te och kaffe utifrån sina traditioner som bl a innebär kaffe kokat på kolgrill. En stor variation av bakverk serveras. Samtidigt säljer Kvinnocenter sina handgjorda produkter av återanvända textilier. Barn bjuds på ansiktsmålning utifrån den pågående utställningen Kami, Khokha, Ernie och Bert (världsarv) av Hinrich Sachs.

12.1-30.9 2012
Bidoun Library är ett mobilt bibliotek bestående av böcker, tidskrifter och annat tryckt material som grundades 2009 av Bidoun Projects. Bidoun Projects är ett icke-kommersiellt projekt som producerar utställningar, publikationer och olika evenemang med syfte att stödja samtida kultur från Mellanöstern. Sedan förra sekelskiftet har termen “mellanöstern,” som myntades i väst, existerat mer som ett diskussionsämne och studieobjekt än som genografiskt område. Bidoun Library är ett försök att kartlägga det föreställda territoriet genom dess trycksaker. Böcker, tidskrifter och andra trycksaker behandlas som objekt där komplexa historiska fakta och ambitioner möts. De tillhör inte de mest representativa eller utsökta objekten från Mellanöstern utan snarare de billigare och mer förgängliga. På varje ny plats får Bidoun Library en ny form. På Tensta konsthall undersöks trycksaker publicerade i Sverige med koppling till Mellanöstern. Innan anhalten i Tensta har biblioteket besökt Abu Dhabi, Beirut, Cairo, Dubai, New York, och nu senast Serpentine Gallery i London.

29.2-24.5 2012
Publishing In Process: Ownership In Question
Florian Schneider, Antonia Hirsch, Marina Vishmidt, Matthew Stadler, Marysia Lewandowska, Laurel Ptak

Vad betyder begrepp som produktion, ägande, egendom och utbyte för oss idag? I en tid när uppdelningen mellan vad som ägs privat och vad som delas av allmänheten skärskådas och ifrågasätts i många delar av världen blir den frågan brinnande. Seminarieserien Publishing in Process: Ownership in Question hålls av konstnärer och teoretiker som på olika sätt intresserar sig för ämnet. Programmet pågår februari-maj 2012 i syfte att skapa ett rum för kollektiva undersökningar, diskussioner och omvärderingar av vad ägande kan innebära idag. Särskild tonvikt läggs vid ägande och publicering.

På Tensta konsthall presenterar och diskuterar Florian Schneider (Bryssel/München), Antonia Hirsch (Berlin), Marina Vishmidt (London) och Matthew Stadler (Portland) sina projekt och perspektiv i skärningspunkten mellan intellektuell egendom, konst, politisk ekonomi och den offentliga sfären. Projektet är en del av ett årslångt samarbete mellan konstnären Marysia Lewandowska (London) och curatorn Laurel Ptak (New York) som kulminerar i en publikation 2012.

På engelska. Läs mer om kommande evenemang på www.tenstakonsthall.se.

29.2, 18:30
Florian Schneider om ägande

Imaginär egendom. Vad betyder det egentligen att äga en bild idag?

Ägande är en fråga om kommunikation och konstant omförhandling. Det uppnås och verkställs på en allt mer osäker basis, snarare än att vara fast grundat på en uppsättning evigt giltiga principer som följer traditionella idéer om egendom och vad det innebär att vara en juridisk eller fysisk person. Under bilders hela livslängd, från idé och skapelse genom distribution och presentation till erkännande och konservering, utsätts de för en oändlig rad processer som karaktäriseras av motstridiga former av produktion men också ägande och bearbetning. Bilder framträder som produkter av en kamp om det imaginära. En kamp som inte handlar om relationen mellan ägaren av en sak och det ägda objektet. Istället är det fråga om föreställda sociala relationer med dem som också skulle kunna använda saken, uppskatta den och leka med den. Begreppet imaginär egendom verkar i skärningspunkten mellan två linjer—å ena sidan ägande som växer fram som ett ämne för fantasi och å andra sidan bilder som är subjekt för ett pågående egendomsskapande.

22.3, 18:30
Antonia Hirsch om utbyte

Vad är det omätbaras värde och handlingskraft?

Det här seminariet är baserat på de idéer som drivit fram Hirschs The Surplus Library On Affect & Economic Exchange så väl som Intangible Economies, ett diskursivt projekt som hon organiserat. Projekten spekulerar i och undersöker sambanden mellan ekonomiskt utbyte och känslomässig påverkan (affect). Istället för att bara förstå ekonomi som ett relativt abstrakt flöde av varor och kapital så kan en ekonomi betraktas som något mycket mer allmänt; ett system där “utbyte” är en dialektal praktik som skapar bilder. Värdets abstrakta och abstraherande funktion blir i den konstellationen en stödjepunkt, både i relation till dess funktion i en kapitalistisk ekonomi och dess relevans för etiska frågor. Medan känslomässig påverkan skall erkännas som en generator och konsekvens av ekonomiskt utbyte så är det, omvänt, också modaliteten i dessa utbyten som strukturerar känslomässig påverkan. Det resulterar i sin tur i topografier av det förnimbara som understödjer vardagslivet. Seminariet berör även specifikt idéers spridning genom att betrakta böcker som ”idé-objekt”. Bibliotek, förstådda som sociala mötesplatser, understryker att idéer som ryms i böcker, i likhet med kapital, måste spridas för att få och skapa värde.

11.4, 18:30
Marina Vishmidt om produktion

Uthyrning och skuldsättning kan var och en ses som delar av ett system baserat på spekulativa produktionsformer.

Vishmidt undersöker politiken bakom uthyrning och skuldsättning och dess ekonomiska nyckelroll i geopolitik, tillgång till sociala varor och subjektivitetsproduktion. Seminariet, som baseras på hennes forskningsprojekt Speculation as a Mode of Production (in Art and Capital), följer hennes princip att synliggöra hur olika former av produktion kan ses som specifika för ett kapitalistiskt värdesystem— att exempelvis konst och utbildning inte är undantagsfall för värdeformen, varken i perspektiv av arbete eller dess produkter. Uthyrning har ett relativt förhållande till tid— en licensierad vara kan säljas hur många gånger som helst i system som bygger på intellektuell egendom. Istället är det en rent formburen relation som kan vara intellektuell, immateriell, symbolisk osv. Skuld,å andra sidan, kopplar ihop framtiden med återbetalningar, ofta också för immateriella handelsvaror som utbildning. Den problematik som Vishmidt gör synlig är dialektiken mellan splittrande och kontrollerande tendenser i förhållande till uthyrning och skuldsättning, något vi ser exempel på i skuldkrisens Europa, och i den explosionsartade uppkomsten av social kritik i områden där det sociala inskränks.

24.5, 18:30
Matthew Stadler om egendom

I takt med att arbete cirkulerar så rör det sig mellan det vi kallar “privat” och det vi kallar “offentligt,” fram och tillbaka, i ständig upprepning. Överbryggandet av denna gräns är ofta värdets tillblivelsepunkt. Men vad är det?

Självpresentationer:

Florian Schneider är filmskapare, curator och författare och bor för närvarande i Brussel och München. Han är forskare vid Jan van Eyck Akademin i Maastricht. Han undervisar vid Konstakademien i Trondheim samtidigt som han doktorerar i ämnet “imaginär egendom” vid Goldsmiths College i London. Schneider är en av initiativtagarna till Kein Mensch Ist Illegal (Ingen människa är illegal) kampanjen på documentaX och efterföljande projekt så som “the noborder network.” Han har grundat  kein.org och är ledare för mediafestivalerna Makeworld (München 2001) och Neuro (München 2004). Han har utvecklat multimediaperformanceprojektet “Dictionary Of War” (2006-2010) och organiserat “Summit—non-aligned initiatives in education culture” i nära samarbete med Irit Rogoff. För närvarande förbreder han, tillsammans med Hila Peleg, det första numret av Issue Zero, en ny tidskrift för dokumentärt arbete i nätverksmiljöer som kommer att släppas på Berlin Documentary Forum i juni 2012.

Antonia Hirsch är konstnär bosatt i Berlin. Hennes arbete uppehåller sig konstant vid olika system—ekonomiska, geografiska, kvantitativa, syntaktiska—som ligger till grund för våra mest grundläggande sätt att förstå världen. Hon ifrågasätter dessa epistemologiska strukturers ofta osynliga hierarkier genom att relatera dem till mer bekant mark: kroppslig erfarenhet. Hennes konst har bland annat ställts ut på Taipei Fine Arts Museum, Power Plant i Toronto, Contemporary Art Gallery i Vancouver, och ZKM Museum of Contemporary Art i Karlsruhe. Hirsch konst ingår i offentliga samlingar som Vacouver Art Gallery, Canada Council Art Bank, National Gallery of Canada och Sackner Archive of Concrete & Visual Poetry i Miami Beach. Hennes konstprojekt och texter har publicerats i bland annat Fillip, The Happy Hypocrite, C-magazine, Westcoast Line, och artecontexto. antoniahirsch.com.

Marina Vishmidt är en London-baserad skribent vars arbete berör frågor kring konst, arbete och värdeformer. Hon innehar en Master of Arts från Centre for Research in Modern European Philosophy och bedriver för närvarande forskning på doktorandnivå vid Londons universitet, Queen Mary. Hennes kommande avhandling har titeln ”Speculation as a Mode of Production (in Art and Capital)”. Forskningstjänster har inkluderat Montehermoso Research Grant (2011/12), critic-in-residence på FRAC Lorraine (2009) och ett stipenduim på Jan van Eyck Academie (2007/8). Vishmidt var medredaktör för Media Mutandis: Art, Technologies and Politics (NODE. London, 2006), och Uncorporate Identitiy (2010), med Metahaven. Hon skriver ofta för kataloger, antologier och tidskrifter så som Mute, Afterall, Parkett och Texte zur Kunst. Hon är också delaktig i gruppprojekten Unemployed Cinema, Cinenova samt Signal:Noise.

Matthew Stadler är  en författare, redaktör och publicist som bor i Portland, Oregon. År 2009 grundade han förlaget Publication Studio som arbetar med print-on-demand. Publication Studio kan beskrivas som ett laboratorium för publicering i ordets fulla bemärkelse; fysisk produktion, digital spridning och sociala sammankomster. Stadler är även en prisad författare som bland annat skrivit fyra romaner.

Marysia Lewandowska & Laurel Ptak har sedan 2009 samarbetat i ett forskningsprojekt som handlar om intellektuell egendom, konst, politisk ekonomi och den offentliga sfären. De organiserar och modererar seminarieserien Publishing In Process: Ownership In Question på Tensta konsthall i Stockholm. Lewandowska är född i Polen men baserad i London och professor i konst på Konstfack i Stockholm. Genom sina samarbetsprojekt har hon utforskat den offentliga funktion som arkiv, samlingar och utställningar har i en tid som karaktäriseras av oupphörlig privatisering. Ptak är curator på Tensta konsthall i Stockholm och har tidigare varit baserad i New York. Hennes nuvarande projekt utforskar noggrant konstens relation till arbete och intellektuell egendom inom ramarna för vår kunskapsekonomi, och utforskar möjligheter och begränsningar i mötesplatser på internet som en form av offentlig miljö fri från territoriella begränsningar.

27.5 2012
14:00 med start på Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen 73
Evenemanget pågår till kl 18:00, gratis för allmänheten

T.451 uppförs endast den 27.4 med start kl 14:00 på Stadsbiblioteket, Sveavägen 73. Verket avslutas efter ca 4 timmar på Tensta konsthall. Ett begränsat antal biljetter till vandringen finns att hämta gratis på Tensta konsthall från den 10.5 och på Stadsbiblioteket på Sveavägen från den 14.5. För mer information kontakta: katrin@tenstakonsthall.se

Bildkonstnären Dominique Gonzalez-Foersters (Paris) och kompositören Ari Benjamin Meyers (Berlin) iscensatta stadsvandring i Stockholm med omnejd går i en klassikers fotspår, om än i en aktuell verklighet. Den unika föreställningen T.451 är inspirerad av Ray Bradburys sci-fi-roman Fahrenheit 451 och François Truffauts filmversion från 1966 (med originalmusik av Bernard Herrmann). I Bradburys originalversion, som utspelar sig i ett framtida samhälle, utgår all kommunikation från TV och andra bildmedier. Litteratur anses farligt för samhället, och har därför bannlysts. Det skrivna ordet söks aktivt upp och förstörs av brandmän, som istället för att släcka bränder ägnar sig åt att bränna böcker.

Under föreställningen T.451—som endast äger rum en gång—får publiken bevittna en gestaltning av Bradburys verk på olika platser i Stockholm samt i Hjulsta och i Tensta. Genom att integrera olika scener och musikaliska arrangemang i den arkitektoniska och offentliga miljön (som Gunnar Asplunds berömda stadsbibliotek, tunnelbanan, och det senmodernistiska miljonprogramsområdet Tensta) vill Gonzalez-Foerster och Meyers undersöka ett möjligt framtidsscenario genom en ny form av musikaliskt och konstnärligt berättande.

Som många av Gonzalez-Foersters tidigare verk, bygger T.451 på tid, situationer och den publika närvaron, snarare än på material och struktur. Hennes verk, som sedan början av 1990-talet ofta inspireras av litterära klassiker eller filmatiseringar, återspeglar mer än bara en berättelse. De försöker fånga den publika situationen, själva mötet med konsten. Det är därför inte underligt att hennes verk framstår som multi-dimensionella iscensättningar där ljud, visuella intryck tillsammans med den redan existerade omgivningen, gör konstverket till en upplevelse som uppenbarar konstens potential att skapa en imaginär, såväl som en reell, förändring. Gonzalez-Foerster och Meyers började samarbeta 2007 i samband med gruppsutställningen/operan Il Tempo del Postino, curerad av Hans-Ulrich Obrist och Philippe Parreno (med premiär vid öppnandet av Manchesters internationella filmfestival). Deras första fullängdsproduktion följde 2008 med verket NY 2022 för Peter B. Lewis Theatre på Solomon R. Guggenheim Museum i New York. 2009 hade duon premiär för K.62/K.85 på Abrons Art Center i New York, ett verk producerat för Performa 09. Produktionen visades även 2011 på Kaaitheater i Bryssel (då med namnet K.62/K.85/M.31). Förutom T.451, arbetar Gonzalez-Foerster och Meyers med ett antal nya projekt, exempelvis ett web-baserat arkiv. Deras samarbetsprojekt hämtar ofta inspiration från film och musik och är enligt konstnärerna själva ” publik-baserade”.

Dominique Gonzalez-Foerster och Ari Benjamin Meyers
Konstnärsföreläsning
Tisdag 8.5, 18:30 på Tensta konsthall

I samband med den kommande stadsvandringen T.451 i Stockholm med omnejd, presenterar bildkonstnären Dominique Gonzalez-Foerster (Paris) och kompositören Ari Benjamin Meyers (Berlin) tidigare verk och aktuella samarbetsprojekt. Till dem hör Sol is Going Home för Il Tempo del Postino på Manchester International Festival 2007; NY 2022 för Peter B. Lewis Theater på Solomon R. Guggenheim Museum i New York, 2008 samt Performa 09-verket K.62/K.85 framfört på Abrons Arts Center i New York. På engelska.

Fahrenheit 451
Filmvisning av François Truffauts film från 1966
23.5, 18:00  aulan bakom Stadsbiblioteket, Odengatan 61

Francois Truffauts Fahrenheit 451 är baserad på Ray Bradburys roman från 1953 med samma namn. Originalmusiken skrevs av den amerikanska kompositören Bernard Herrmann. Huvudrollerna Montag och Linda/Clarisse spelas av Oscar Werner och Julie Christie. Liksom i Bradburys roman har litteratur klassificerats som olaglig och den eftersöks och förstörs av brandmän. Truffauts Fahrenheit 451 kommunicerar romanens tema om litteraturens destruktion i handling men även i form, t ex presenteras förtexterna i tal istället för i text. Speltid: 122 min. Språk: engelska med svensk textning. Visningen är gratis.

Januari 2012

I samband med Abstract Possible: The Stockholm Synergies publiceras Contemporary Art and Its Commercial Markets: A Report on Current Conditions and Future Scenarios i januari 2012. Rapporten, som ges ut av Sternberg Press, är redigerad av Olav Velthuis och Maria Lind och inkluderar bidrag av Stefano Baia-Curioni, Karen van den Berg/Ursula Pasero, Isabelle Graw, Goldin+Senneby, Noah Horowitz, Suhail Malik/Andrea Phillips, Alain Quemin och Olav Velthuis. Design Metahaven.

Vid första anblick ser marknaden för samtida konst inte nämnvärt annorlunda ut än 1800-talets konstmarknad, då de första moderna konstgallerierna etablerades. Kommer man närmare blir det synligt att konstmarknaden under de senaste årtiondena har genomgått ett antal institutionella förändringar som har haft en tydlig påverkan på hur konst marknadsförs och betraktas. Till exempel speglar och driver konstmässornas utbredning, internet och auktionshusens ökade konkurrens konstvärldens tilltagande globalisering och kommersialisering. Den senare oroar många konstnärer och kritiker som hävdar att kommersen på ett eller annat vis har ett änligt samband med konstproduktion och perception. Rapporten är den första att analysera dessa institutionella förändringar och framhålla scenarier för framtiden. Hur kommer situationen att se ut år 2022?

Beställ från Sternberg Press.

mars–maj 2012
Vad är mode och hur blir det till? Mode förs in i ett större sammanhang som kan behandla konstnärliga såväl som politiska frågeställningar. Projektet pågår från mars till maj 2012. Det riktar sig till tjejer i åldrarna 15-22 år och omfattar cirka 15 personer. Gruppen träffas varannan vecka och deltar då i workshops om 2 timmar. Totalt blir det 10 stycken tillfällen. Vid dessa tillfällen bjuder vi in föreläsare utifrån: konstnärer, modevetare, designers, politiska debattörer m.m. Projektet har både en praktisk och teoretisk utgångspunkt och förankrar tankar och idéer i fysiska objekt, material och klädesplagg. Projektet är ett samarbete mellan Emily Fahlén, förmedlare, och Safiya Guleed, värd och guide, på Tensta konsthall.

Från och med juni 2011

Cluster är ett nätverk som består av åtta institutioner för samtidskonst som alla har sin hemvist i bostadsområden utkanten av europeiska storstäder (samt en i Holon utanför Tel Aviv). Alla institutioner engagerar sig aktivt i den lokala kontexten. Cluster initierades i juni 2011 i syfte att underlätta kunskapsutbyte kring hur institutionerna fungerar, särskilt i förhållande till omgivningarna, men också för att etablera framtida samarbeten.

Under 2012-2013 kommer gruppen tillsammans besöka varje organisation i nätverket. Besöken består av ett kombinerat upplägg av slutna möten, studiebesök och offentliga evenemang, genom dessa delges de pågående dialoger som projektet genererar. Medlemmarna i Cluster är Casco — Office for Art, Design and Theory, Utrecht, Nederländerna; CAC Brétigny, Brétigny-sur-Orge, Frankrike; Les Laboratoires D’Aubervillers, Aubervilliers, Frankrike; Tensta konsthall, Stockholm, Sverige; The Showroom, London, UK; CA2M Centro Dos De Mayo, Madrid, Spanien; The Israeli Center for Digital Art, Holon, Israel; och P.A.R.A.S.I.T.E. Museum of Contemporary Art, Ljubljana, Slovenien.

Möte 1: Det första Clustermötet hålls i Utrecht den 22-23 februari, i anknytning till Cascos långsiktiga projekt The Grand Domestic Revolution – User’s Manual, med särskilt fokus på den sista veckans program. En offentlig diskussion med Clustermedlemmarna Binna Choi, Maria Lind, Eyal Danon, Ferran Barrenblit och Emily Pethick äger rum på kvällen den 22 februari kl 20:00.

Oktober 2011-2013
Lars Bang Larsen, Magnus Bärtås, Ane Hjorth Guttu, Dave Hullfish Bailey, Hito Steyerl

Seminarium: 11.3, 12:00-17:00 Modellen och staden: Ett seminarium om Palle Nielsens projekt Modellen (Moderna Museet 1968) och Tensta. Palle Nielsen, Gunilla Lundahl, Erik Stenberg.

År 1968 tog konstnären och arkitekten Palle Nielsen initiativet till Modellen: en modell för ett kvalitativt samhälle, en lekplats för barn som installerades på Moderna Museet. Evenemanget var en del av Aktion Samtal, en serie av urbana ingrepp som ägde rum i Stockholm vid samma tid. Trots att Modellen blev en spektakulär manifestation på ett av Sveriges mest prestigefyllda museer, har det tagit lång tid för projektet att finna sin väg in i historieböckerna. Anledningen till detta har utan tvekan varit projektets dubbla karaktär som en blandning av konstnärlig forskning och aktivism, samt manifestationens kollektiva upphovsman som byggde på Palle Nielsens aktivistiska nätverk.

Med några av de centrala aktörerna från Modellen och Aktion Samtal närvarande, behandlar seminariet på Tensta konsthall projektet utifrån ett konst- och kulturhistoriskt perspektiv som det uppfattades då och dess historiska sammanhang. En viktig aspekt är projektets förhållande till efterkrigstidens urbana utveckling, särskilt de nya förorternas uppkomst. Dessutom tar seminariet upp frågan om hur samtida erfarenhet och teori kan formulera historiska händelser som fortfarande är betydelsefulla och aktuella för oss idag.

12:00-12:30 Introduktion av Maria Lind och Lars Bang Larsen

12:30-13:30 Palle Nielsen, initiativtagare till Modellen: En modell för ett kvalitativt samhälle på Moderna Museet 1968. Om Modellen med hans egna ord.

13:30-13:45 Kaffepaus

13:45-14:30 Gunilla Lundahl, medarrangör till Modellen. Om Aktion Samtal och stadsaktivism i Stockholm.

14:30-15:15 Erik Stenberg, prefekt vid KTH Arkitekturskolan i Stockholm och boende i Tensta 1999—2011. Om Tensta, miljonprogrammet och de nya satellitstäderna.

15:15-15:30 Kaffepaus

15:30-16:30 Diskussion

16:30-17:00 Besök i Stadsmuseets museilägenhet i Tensta, inredd som när den första familjen flyttade in 1969.

Modellen och staden: Ett seminarium om Palle Nielsens projekt Modellen (Moderna Museet 1968) och Tensta är ett samarbete mellan Tensta konsthall och KTH Arkitekturskolan och en del av projekten Den nya modellen och Miljonprogrammet c/o KTH Arkitekturskolan.

Den nya modellen, som inleddes 2011 på Tensta konsthall, kommer under loppet av två år—med deltagare som Lars Bang Larsen, Magnus Bärtås, Ane Hjorth Guttu, Dave Hullfish Bailey och Hito Steyerl—att undersöka arvet från Modellen: En modell för ett kvalitativt samhälle i en rad projekt, seminarier, workshops och utställningar.

Miljonprogrammet c/o KTH Arkitekturskolan, som startar med detta seminarium, kommer under våren och hösten att från ett arkitektoniskt perspektiv—men också genom dess historia, samtid och framtid—närma sig Miljonprogrammet.

Lars Bang Larsen är konsthistoriker, curator och skribent baserad i Kassel och Köpenhamn. Han har co-curerat utställningar såsom Pyramids of Mars (2000—2001), Populism (2005) och A History of Irritated Material (2010). Han har publicerat flera böcker bland annat monografin Sture Johannesson (2002) och The Model. A Model for a Qualitiative Society, 1968 (2010) om Palle Nielsens utopiska lekplats för barn. Mellan 2008 och 2010 publicerades Bang Larsens konstteoretiska skrifter—Kunst er Norm, Organistionsformer och Spredt—som var ett försök att genom text motarbeta en galopperande upplevelseindustri. Han skrev sin doktorsavhandling om psykedeliska koncept inom neo-avantgardet vid Köpenhamns Universitet. I höst utkommer hans och Søren Andreasens bok The Critical Mass and Mediation.

Magnus Bärtås är skribent och konstnär. Hans verk utgår ofta från konstruerade narrativ relaterade till platser och byggnader och betonar det lokala, platsspecifika och det försummade genom att använda sig av en språklig form och metod. Mötet, samtalet och berättelsen är centrala i hans verk—aktiviteter som är nära förenade med den biografiska genren samt till den språkliga spridningen av konstverket. Hans avhandling i konstnärlig forskning You Told Me—arbetsberättelser och videoessäer (2010) är en observation och analys av berättandets och narrativets specifika funktion och betydelse inom samtida konst. You Told Me behandlar även videoessäns tillblivelseprocess—om att lyssna och samtala till bilder, samt av överföringen mellan olika former av narrativ video. Magnus Bärtås är sedan 2008 professor i fri konst vid Konstfack i Stockholm. Han har medverkat i grupputställningar som Void of Memory/Platform—98 (Seoul), Modernautställningen (Moderna Museet 2006 och 2010), den 4:e Bucharestbiennalen (2010) och i utställningen Svensk konceptuell konst (Kalmar Konstmuseum 2010). Gävle Konstcentrum gjorde 2010 en separatutställning (You Told Me) med hans verk. Hans videoessä Madame & Little Boy vann första pris vid Oberhusen International Film Festival 2010 och har sedan dess visats vid ett antal filmfestivaler. Bärtås har tillsammans med Fredrik Ekman publicerat tre essäböcker.

Ane Hjort Guttu är konstnär och curator bosatt i Oslo. Hennes arbete kretsar kring frågor som rör representation och maktstrukturer med särskilt fokus på arkitektur och pedagogik. Guttu arbetar med analytiska texter, bildsamlingar, video och fotografi. Hon har också gjort flera projekt som behandlar konstens historia. Hon har medverkat i utställningar som Genius Without Knowledge (de Appel Art Centre 2011) och Making is Thinking (Witte de Whit 2011). Bland hennes publikationer finns Looking is political (Bergen Kunsthall 2009). Ane Hjor Guttu är för närvarande stipendiat vid Konstakademin, Konsthögskolan i Oslo.

Dave Hullfish Bailey bor och verkar i Los Angeles. Bailey har en forskningsbaserad konstnärspraktik som kommer till uttryck i platsspecifika händelseförlopp, utställningar, publikationer, expeditioner och workshops. Aktuella utställningar inkluderar For the blind man in the dark room looking for the black cat that isn’t there (Contemporary Art Museum St. Louis, ICA London, De Appel, och andra platser, 2009—10), Surrounded by Squares (tillsammans med Nils Norman, visad på Raven Row i London 2009), What’s Left to its own Devices (On reclamation) (Casco Office for Art, Design and Theory, Utrecht 2007), och CityCat Project (Brisbane 2006—). Publicerade böcker inkluderar Elevator (Secession, Vienna: 2006), What’s Left (Casco/Sternberg Press, Utrecht/Berlin: 2009), och Union Pacific (Künstlerhaus Bethanien, Berlin: 1999). Baileys verk har recenserats i bl a Artforum, Frieze, Springerin, artext, Untitled och Nu: The Nordic Art Review. Bailey är för nuvarande adjungerad lektor i fri konst vid Art Center College of Design (Pasadena) och är även verksam som gästföreläsare vid ett antal institutioner. Han är utbildad inom naturvetenskap, filosofi och teologi vid Carlton College samt vid Harvard Divinity School, och gjorde sin MFA vid Art Centre College of Design.

Gunillla Lundahl är kulturjournalist, författare och fil kand. Lundahl började sin bana på dagstidningen Arbetaren 1955 och var anställd på tidskriften Form i olika omgångar 1965—85. Hon var också redaktör för Arkitekttidningen under sex år på 1970—talet. Lundahl var gästredaktör och regelbunden medarbetare på Arkitektur på 1980—talet samt krönikör i Hemslöjden i början av 2000—talet. Mestadels verksam som frilans inom form, konst och arkitektur, har hon publicerat drygt hundra böcker, antologier, kataloger och rapporter—både som ensam författare, men också som redaktör eller medförfattare. Gunilla Lundahl var ansvarig för utställningarna Modellen och Ararat på Moderna Museet, Den naturliga staden och Kvinnorum på Arkitekturmuseet och Himla skönt producerad för Riksutställningar. Hon har också forskat kring kollektivt boende och hemslöjd och var lärare på TI i början på 1970—talet. Några böcker i urval är Hus och rum för små barn 1995, Karaktär och känsla (1999), Kontinuitet och förändring (2011).

Palle Nielsen utbildade sig till målare på Kungliga konsthögskolan i Köpenhamn 1963—67 och medverkade under studietiden i flera utställningar. Nielsen valde att avsluta sin utbildning med en anställning hos stadsarkitekterna i en större förortskommun där han stod för design och uppförande av flera lekplatser. Han deltog i en serie urbana aktioner i Köpenhamn i början av 1968 och reste senare till Stockholm för att delta i planeringen av Aktion Samtal. I juli 1968 mottog han ett forskningsstipendium i ämnet ”barn och stadsrum” från avdelningen för landskapsplanering (ledd av professor Sven Ingvar Andersson) vid Kungliga arkitekturskolan i Köpenhamn. Detta bidrog till att han, tillsammans med en grupp vänner i Stockholm, kunde förverkliga utställningen Modellen. En modell för ett kvalitativt samhälle på Moderna Museet i Stockholm i oktober 1968.

I början av 1969 blev idéerna från Moderna Museet prövade i ett bostadsområde i Västerås. Projektet hette Ballongen. Nielsen har forskat i barns lek i stadsrum, studerat pedagogik på Köpenhamns universitet, undervisat i pedagogik, skrivit arkitekturkritik samt uppfört lekplatser som arkitekt, utfört stora utsmyckningsuppdrag i offentliga byggnader samt under en lång tid arbetat som handledare för arbetslösa genom stora kreativa projekt. 1998 uppmärksammade Lars Bang Larsen dokumentationsmaterial från Modellen från 1968 som varit begravt i 30 år hemma hos Nielsen. Sedan dess har materialet visats på utställningar i Europa samt distribuerats genom tidskrifter. 2009 donerade han material till MACBA i Barcelona, som visade det som ett nyskapande verk genom bild och ljud samt gav ut en bok om Modellen. Verket ställdes sedan ut på Biennalen i Sao Paulo och i Paris. 2009 uppförde Nielsen verket The Childrens Peace Square i Utrecht.

Erik Stenberg, arkitekt SAR/MSA och lärare och prefekt på KTH Arkitekturskolan, har under det sista decenniet arbetat praktiskt och politiskt kring ombyggnationen av storskaliga modernistiska bostadsområden i Sverige. Stenberg bodde tolv år i Tensta och har där byggt om och anpassat gårdagens lägenheter till dagens behov. Han står bland annat bakom Tensta Bomässa 2006 och KTH i Tensta, ett arbete med att motverka KTH:s sociala snedrekrytering. Han har dessutom föreläst, lett designateljéer, anordnat föreläsningsserier och hållit i seminarier som fokuserar på interventioner och strategier för att förändra syftet för bostäder. Han forskar för närvarande kring miljonprogrammets byggsystem och planerar en utställning om miljonprogrammets utmaningar gällande underhåll/renovering, integration/segregation, energi/hållbarhet och bevarande/historia på Arkitekturmuseet.

Hito Steyerl är filmskapare och skribent. Hennes textbaserade och visuella essäer har varit centrerade kring rörliga, förflyttade bilder och deras relation till det spektakulära, historien och våld. Steyerl undervisar i New Media vid University of Arts, Berlin. Utställningar inkluderar dOCUMENTA 12, biennalerna i Shanghai, Gwangju, Taipei och Berlin samt Manifesta 5. Hon har haft separatutställningar på blad annat n.b.k. i Berlin och Henie Onstad Art Centre i Oslo. Ett av hennes favoritverk är den omsorgsfulla dekonstruktionen av fasaden av den nazistiska byggnaden Linz Art School (2009) mitt på stadens stortorg. Aktuella publikationer inkluderar The Color of Truth (2008) och Beyond Representation (2012).

Den nya modellen tar Palle Nielsens legendariska projekt Modellen. En modell för ett kvalitativt samhälle (1968) som utgångspunkt. Genom att omvandla Moderna Museet till en äventyrslekplats för barn ville Nielsen att de skulle få chansen att “bli sig själva” och uttrycka sin egen verklighet. Detta skulle ske genom att barnen fick leka i en miljö som var fri från vuxenvärlden i allmänhet och fri från den urbana miljön i synnerhet, samt anpassas till deras egen energiska aktivitet. Idag är det annorlunda. Nu verkar snart sagt varje aspekt av livet vara kapitaliserat och kulturområdet domineras av underhållning. Det finns inte mycket gemensamt med våra liv 2011 om vi jämför med de sociala och kulturella omvälvningarna som skedde 1968. Inte ens lek är idag en orörd frihet, utan fungerar som en funktion bl a i de kreativa näringarna. Hur kan vi ställa om frågorna i modellen på nytt? Hur skapar man ett kvalitativt samhälle – utifrån en helt annan verklighet? Under loppet av två år kommer Den nya modellen att undersöka arvet från modellen i en rad projekt så som seminarier, workshops och utställningar.

Det första seminariet där alla deltagare föreläste ägde rum i Blå huset i Tensta lördag 8 oktober. Med presentationer av kritikern Lars Bang Larsen samt konstnärerna Magnus Bärtås, Dave Hullfish Bailey och Hito Steyerl.

Under skolloven
Under skolloven arrangerar Tensta Konsthall dagkollon för barn och unga i åldrarna 10-19 år. Under en koncentrerad period ges de unga deltagarna möjlighet att utforska spännande ämnen och olika konstnärliga tekniker tillsammans med några av Sveriges mest intressanta konstnärer och professorer. Konstkollot avslutas med att allmänheten bjuds in för att ta del av veckans arbete. Många av konstkollona arrangeras i samarbete med konstnärliga utbildningar i Stockholm.

Under 2012 fortsätter fortsätter konsthallen sitt samarbete med Lavagalleriet på Kulturhuset där resultatet från årets konstkollon kommer ställas ut under Kulturfestivalen i augusti 2012. Även samarbetet med Kungliga Konsthögskolan och KTHs Arkitekturskola fortsätter. Nya samarbetspartners för konstkollo är Gerlesborgsskolan och Göteborgs Konstskola.

För anmälan och mer info kontakta Emily Fahlén emily@tenstakonsthall.se eller 08-360763.

25.6-29.6 2012
Kojbyggen
Med Stefan Petersson (KTH Arkitekturskola)
Ålder: 10-12 år

Vi beger oss ut på Järvafältet och bygger kojor. Mitt ute i naturen tar vi hjälp av de material som vi hittar där: grenar, kvistar och lövverk. Fältet blir vår arbetsplats som vi lär känna och där vi pratar om arkitektur, natur och allemansrätt. Vi mäter, skissar och konstruerar, slår smarta knopar och blir experter på kojkonstruktion.

25.6–29.6 2012
Parkour och odling
Med Elin Wikström och kollegor (Göteborgs konstskola)
Ålder: 10–100 år

Under veckan upptäcker och utforskar vi Tenstas offentliga rum. Vi prövar hur man kan använda olika platser, ofta väldigt bokstavligt med kroppen, men också genom odling. Konstkollot den här veckan är generationsöverskridande.

6.8–10.8 2012
Måleri och porträtt
Med Filippa Arrias (Kungliga Konsthögskolan)
Ålder: 13–16 år

Vi gör porträtt med pensel och färg. Hur blandar man färgen och hur kan penseln användas? Vi övar oss i att göra val som handlar om vad vi ska lyfta fram i våra bilder, men också vad vi ska välja bort. Varje dag påbörjas ett nytt porträtt som kan föreställa någon du känner, en viktig person, en familjemedlem eller en plats. Tillsammans bildar de en berättelse som handlar om oss själva.

Tidigare—10.4-13.4 2012
Teater
Med Ruben Lopez (Unga Dramaten)
Ålder: 15-18 år

Gillar du drama? Under en vecka tar vi över den lilla teatern på Blå huset, Tensta. Det blir platsen för experiment, improvisation och röstövningar. Kroppen och rösten är våra viktigaste verktyg. Med vägledning av en professionell skådespelare gör vi teater utan manus. Istället utgår vi från egna berättelser, erfarenheter och fantasi. Vi får lära oss hur man sätter ihop en teaterföreställning och gör studiebesök bakom kulisserna på Dramaten. Veckan avslutas med ett gemensamt skådespel inför publik.

Tidigare—27.2-2.3 2012
Sportkonst
Med Victoria Brännström (BI, Konstfack)
För: Tjejer 11-14 år

Kan vi göra dans av boxning, sång av simning eller bild av akrobatik? Sporten kan bygga lagkänsla och gemenskap och konsten har friheten att bryta mot regler. Under veckan tar vi reda på hur sport och konst kan mötas och kombineras. Ta med dig ditt intresse eller ointresse för sport och bekväma kläder, så leker vi och gör om sportgrenar på vårt eget sätt. Sporten blir konst och konsten en sport.

Tidigare—2.1-5.1 2012
Bullermaskinen
Med Ola Nilsson (Nyckelviksskolan)
Ålder: 10-12 år

Vi bygger ljud. Åskbuller, kanonader, motorljud och fabriksvisslor. Ett hackande ljud, ett singlande ljud, ett rullande ljud och ett smällande. Vilka ljud kan vi skapa? Tillsammans konstruerar vi bullermaskiner av trä, papp, snöre, metall och diverse olika material. Vi utmanar föreställningar om vad som är ljud och oljud och avslutar veckans ljudexperiment med en hissnande bullerkonsert. I samarbete med Nyckelviksskolan. Assistent: Alladin Babeker.

Tidigare—31.10-4.11 2011
Bildbyrån
Med Katarina Lundgren
Ålder: 13-16 år

Under veckan arbetar vi med fotografi och utforskar dess möjligheter som konstnärlig teknik. Vi tar fotografier som utgår från verkliga händelser men också bilder som speglar den egna fantasin. Varje dag undersöker vi en ny plats och tittar på nya motiv och händelser genom kamerans lins. På plats tar vi bilder som exempelvis kan handla om att återge en känsla, ta ett gestaltande fotografi eller dokumentera platsens minsta detaljer. Bilderna skriver vi sedan ut och sätter ihop till en gemensam berättelse i form av ett stort fotocollage.

Tidigare—1.8-5.8 2011
Sällskapsresan
Med Nina Svensson och Bernd Krauss
Ålder: 10-12 år

Veckan baseras på utflykter och vandringar. Från Tensta Konsthall tar vi oss till närliggande områden som Järvafältet men även till andra platser inom Stockholmsområdet, t ex Mälaren, för att fiska. Under veckans gång samlas material in och platser kartläggs. Insamlingen sker i form av ett pågående rollspel genom olika karaktärer som kollodeltagarna själva skapar. Det kan vara en känd person, en politiker, en mormor eller en reporter med sin kameraman. Vi tecknar och antecknar, spelar in ljud, fotograferar och videofilmar. I slutet av veckan gör vi en presentation och sänder ut vårt material genom en tidningsrelease, en radiosändning eller någon annan form.

Tidigare—27.6-1.7 2011
Tensta 3D!
Med Peter Geschwind (Kungl. Konsthögskolan) och Rebecka Andersson (student)
Ålder: 13-16 år

Lär dig grunderna i 3D-programmet Sketchup och bygg upp en 3D-modell av Tensta Centrum, av ditt eget hus i området eller av en fantasibyggnad som du skulle vilja se där. Vi provar därefter att lägga upp materialet i Google Earth där den som vill sedan kan besöka vårt digitala 3D-Tensta. Vi hämtar inspiration från sience-fictionnoveller som The Counterfeit World från 1964, som är förlaga till filmer som Fassbinders World on a wire från 1973 och The Matrix från 1999. Vi tittar också på utvecklingen inom spelindustrin och virtuella världar på internet, t ex ”Second Life”. Tidigare datorvana krävs.

Tidigare—13.6-17.6 2011
Team Spirit
Med Thomas Elovsson (Konstfack)
Ålder: 17-19 år

Tillsammans arbetar vi med en gemensam väggmålning inne på konsthallen, ett “porträtt” av just den veckan. Målningen utgår från deltagarnas egna bidrag, klipp ur dagstidningar, egna fotografier, insamlade texter etc. Väggmålningen växer sedan fram i collageform där gruppen arbetar på flera ställen samtidigt. Under veckan berättar Thomas Elovsson om icke-linjärt berättande, cut-upteknik och om olika sätt att förflytta och förstora förlagor direkt upp på väggen. Konstnärskollektivet Tim Rollins och K.O.S. är en modell för detta sätt att arbeta.

Tidigare—13.6-17.6 2011
Vardagen med nya ögon
Med Meike Schalk och Helena Mattsson (KTH Arkitekturskolan)
Ålder: 11-14 år

Vi tillverkar nya möbler gjorda av andrahandsmaterial som vi hittar i Tenstas andrahandsaffärer och små butiker. Genom insamling av gamla möbler och objekt kartläggs Tenstas vardagskultur. Vi tittar på vardagliga objekt med nya ögonen, väcker lust för egna kreationer och lär oss hantera material som trä och tyg. I små grupper omformas materialet till nya föremål för att bygga upp en miljö för en gemensam fest på konstkollots sista dag. Under veckan besöker vi Stadsmissionens designföretag, konstnären Pontus Lindvall (som ofta återanvänder begagnade möbler i sitt arbete) och designhistorikern Christina Zetterlund.

Pågående
Café T på Tensta konsthall serveras hembakat bröd och säsongsanpassad mat lagad av ekologiska råvaror från bl a Hästa gård på Järvafältet. Riktigt gott kaffe och te är ytterligare en hjärtefråga.

Café T drivs av Blå Vägen som är ett  kooperativt socialt företag i Stockholms län. Blå Vägen har ett stort städföretag sy och hantverkstugor, ytterligare caféer, trädgårdsarbete och gröna jobb hunddagis och secondhandbutik för barnkläder, där deltagarna kan arbets- eller språkträna och där många med tiden också får arbete.

Pågående
Våren 2011 startade Tensta konsthall Konsthallsklubben på initiativ av en grupp elvaåriga tjejer från en närliggande skola. Klubben riktar sig till alla i åldern 10-13 år och träffas varje tisdag eftermiddag för att tillsammans med inbjudna konstnärer och konsthallens personal, diskutera och arbeta konstnärligt. Arbetet utgår från konsthallen men sker även på andra platser runt om i Tensta. Genom utflykter till andra delar av Stockholm rör sig Konsthallsklubben också ut i staden för olika aktiviteter och projekt. Innehållet utformas i dialog med deltagarna och kan bestå av t ex utställningsbesök, filmprojekt och vulkanbyggen.

Pågående
Tillsammans med Amsterdambaserade designduon Metahaven och Jorge Munguia från Mexico Citys Salon utvecklar Tensta konsthall både en ny hemsida och en kommunikationsstrategi som är specifik för konsthallen och dess program. Curator Laurel Ptak.

Pågående
Den nya rumsliga utformningen på Tensta konsthall har utvecklats av arkitekt Nickolaus Hirsch som varit ansvarig för strategiska förändringar såsom att måla det tidigare svarta taket vitt, installera ny ljusarmatur samt att ta ned väggen till det gamla kontoret för att skapa en större presentationsyta. Arkitekt Filippa Stålhane har utvecklat detaljer bland annat i interiören för kontoret och caféet.

Oktober-december 2012
Det här blir den första omfattande presentationen av Marie-Louise Ekmans mångfacetterade konstnärskap sedan 1998. Utställningen placerar hennes verk i ett internationellt sammanhang. Projektet är ett samarbete med Henie Onstad Kunstsenter i Oslo.

September 2011-maj 2012
Under våren fortsätter seminarieserien Vad gör en konstinstitution? på konsthallen, ett samarbete med Konstfacks konstavdelning och CuratorLab med gäster som Chris Dercon, chef för Tate Modern, och Sofia Hernandez Chong-Guy, medlem i curatorsteamet för Documenta 13 i Kassel. Syftet med serien om fem seminarier är att diskutera hur ett precist urval av konstinstitutioner från olika delar av världen fungerar och vilken funktion de har såväl lokalt som globalt. Vad de gör, helt enkelt. Det handlar om vilken typ av konst de arbetar med, hur de finansieras, vilken beslutsordning som gäller och inte minst, deras tillkomst. I en tid då konsten står under press att vara lättsmält och underhållande är det viktigt att uppmärksamma hur konstinstitutioner kan gå sina egna vägar och erbjuda andra möjligheter för både konstnärer och lokalsamhället. Med andra ord, hur konstinstitutioner kan vara en aktiv del i den offentliga sfären. (På engelska.)

13.9, 18:30
Lika samma: Chuz Martinez om Documenta, Kassel och Gavin Wade om Eastside Projects, Birmingham. Lokal respondent: Bettina Pehrsson, Marabouparken, Stockholm. Om att arbeta utifrån och i samklang med en specifik plats. Tack till Iaspis.

17.11, 18:30
Från början: Vasif Kortun om SALT i Istanbul och Anthony Huberman om The Artist’s Institute i New York. Lokal respondent: Magdalena Malm, MAP. Om att starta en ny institution.

2.2, 18:30
Storlekens betydelse: Chris Dercon om Tate Modern och Gabi Ngcobo om Center for Historical Reenactments i Johannesburg. Lokal respondent: Kim Einarsson, Konsthall C. Om möjligheter och problem med stor- och småskalighet.

29.3, 18:30
Över allt: Sofía Hernández Chong Cuy om Patricia Phelps de Cisneros Foundation och Kate Fowle om Independent Curators International. Lokal respondent: Lena From, Stockholm Konst. Om den mobila konstinstitutionen med varierande samarbetspartners och olika platser.

3.5, 18:30
Den omedelbara omgivningens roll: Sofia Victorino om Whitechapel Art Gallery i London och Abdellah Karroum om L’appartement 22 i Rabat. Lokal referent: Diana Baldon, Index – The Swedish Contemporary Art Foundation. Om institutioner som aktivt förhåller sig till sin lokala kontext och dess befolkning.

12.1–22.4 2012
Doug Ashford, Claire Barclay, José León Cerrillo, Yto Barrada, Matias Faldbakken, Priscila Fernandes, Zachary Formwalt, Liam Gillick/Anton Vidokle, Goldin+Senneby, Wade Guyton, Iman Issa, Gunilla Klingberg, Dorit Margreiter, Åsa Norberg/Jennie Sundén, Mai-Thu Perret, Falke Pisano, Walid Raad, Emily Roysdon, Tommy Støckel, Mika Tajima, Haegue Yang

Tensta Konsthall: 1.1–22.4
Taxingegränd 10, Tensta. Öppet onsdag/torsdag 11:00–21:00; fredag 11:00–18:00; lördag/söndag 12:00–17:00.

Bukowskis: 27.1–12.2
Berzelii Park 1, Stockholm. Öppet alla dagar 14:00–18:00.

Centrum för modevetenskap: 12.1.2012–december 2013
Stockholms universitet, hus D, våning 8. Verk av Mai-Thu Perret och Emily Roysdon visas i ett seminarierum. Öppet fredagar 10:00–15:00 (dock ej 17.2) och tisdagar 12:00–17:00 (dock ej 31.1, 17.4), samt enligt överenskommelse med Rita Jonson eller Petrine Knight.

Abstract Possible handlar om abstraktion och samtidskonst. I utställningen följs, undersöks och kompliceras tre tendenser som är framträdande i dagens konst: formell abstraktion, ekonomisk abstraktion och “tillbakadragande” (ab strahere är latin för att dra sig tillbaka). Den formella abstraktionen innefattar måleri, skulptur och installationer som bygger på abstrakta formspråk, främst geometrisk abstraktion som ofta pekar tillbaka till det klassiska avantgardets utveckling av ett för tiden helt nytt visuellt uttryck. Den ekonomiska abstraktionen berör konst och ekonomi och tar bland annat upp pengars genuint abstrakta värde. “Tillbakadragandet” refererar till den våg av konstnärsintiativ som under de senaste 15 åren valt att ställa sig vid sidan av det vi kan kalla “mainstream,” med syfte att skapa en högre grad av självbestämmande för konstnärerna. Curator Maria Lind. www.abstractpossible.org

25.1-18.4
Fyra föreläsningar på temat abstrakt konst. Hur växte den abstrakta konsten fram i västvärlden runt förra sekelskiftet? Hur har abstrakt konst fungerat och behandlats på andra håll i världen, t ex i Latinamerika? Vilken roll har abstraktionen i muslimska kulturer? Vilken relevans har abstrakta formspråk och metoder för konstnärer idag? I samarbete med ABF. (På svenska.)

25.1, 18:30
Abstraktion och det klassiska avantgardet, Maria Lind

21.2, 18:30
Tecken. Abstraktion i muslimsk konst- och arkitekturtradition, Jan Hjärpe

21.3, 18:30
Latinamerikanska utmaningar, Maria Lind

18.4, 18:30
Formell och ekonomisk abstraktion i samtidskonsten, Maria Lind

14.4, 14:00
Performance av Falke Pisano. Ett “komplext objekt” är ett föremål som är konstruerat för att skapa strukturella förutsättningar för kortvariga förvandlingar. Föremålet har kommit till utifrån ett specifikt och samtidigt omöjligt förslag, som det också baserats på. På så sätt skapas förutsättningar för att förslagets problematiska sida ska upplösas och det blir möjligt för föremålet att “äga rum”. På samma gång är det här språkliga föremålet en konstruktion, som ger möjlighet att ta upp frågan om föremålets tillkomstprocess fortfarande är en del av föremålet. Som en del av Abstract Possible: The Stockholm Synergies. Performance med PowerPoint-presentation, 25/30 minuter, 2007. (På engelska.)

19.1-12.4 Föreläsningar i samband med Abstract Possible: The Stockholm Synergies
. I samarbete med Kungliga Konsthögskolan. (På engelska.)

19.1, 18:30
Doug Ashford

Doug Ashford, lärare, konstnär och författare, föreläser om sitt konstnärskap. Han är professor vid Cooper Union i New York där han har undervisat i design, skulptur och teori sedan 1989. Ashfords konstpraktik från 1982 till 1996 var främst som medlem av konstnärsgruppen Group Material, sedan dess har han gått vidare och ägnar sig nu åt måleri samt att skriva och producerar egna offentliga projekt. Ashford deltar i utställningen Abstract Possible: The Stockholm Synergies med verk Six Moments in 1967 # 1-6.

9.2, 18:30
Wade Guyton

Wade Guytons svartmålade trägolv på Tensta konsthall fungerar som ett abstrakt podium för många av de andra verken i Abstract Possible: The Stockholm Synergies men också som en gigantisk monokrom målning. De konstnärliga produktionsmedlen, i synnerhet hur måleri kommer till, står i fokus för många av den New Yorkbaserade konstnärens arbeten. Standardiserade metoder som utskrifter från enkla skrivare används för att skapa målningar där det mekaniska möter det slumpmässiga, med papper som skrynklas, bläckfläckar och andra missöden liknande de som förekommer i vanliga kontorsmiljöer. Guyton samarbetar även med Kelley Walker under namnet Guyton/Walker, vars verk bl a har ställts ut på 2009 års Venedigbiennal. Guyton är även medlem i förlags- och performancekollektivet Continuous Project. Nästa år kommer han att ha en soloutställning på Whitney Museum of American Art i New York.

15.3, 18:30
Mai-Thu Perret

Mai-Thu Perrets verk förenar radikalfeministisk politik och utopiska litterära texter, amatörhantverk och 1900-talets avantgardeestetik. Hennes anslående tapet täcker delar av både Tensta konsthall och ett seminarierum på Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet. Den utgör en viktig del av Abstract Possible: The Stockholm Synergies och pekar mot den abstrakta konstens uppkomst och konstruktivisten Varvara Stepanovas abstrakta textilmönster som tillverkades i Moskva på 1920-talet. Genevebaserade Perrets senaste separatutställningar har varit på Mamco i Geneve, Aargauer Kunsthaus i Aarau och Le Magasin i Grenoble.

24.3, 14:00
Walid Raad

Som en del i Abstract Possible: The Stockholm Synergies föreläser konstnären Walid Raad (Beirut/New York) om sin praktik. Libanons samtida historia står i centrum för Raads mångbottnade och numer klassiska verk The Atlas Group Archive (1989–2004). Liksom i andra arbeten använder han sig här av faktisk information från historia, sociologi, ekonomi och estetik men insisterar på att vissa fakta bara kan upplevas med hjälp av fiktion. Raad är professor vid Cooper Union i New York och 2011 års mottagare av Hasselbladspriset. Hans senaste solouställningar har ägt rum på Whitechapel Gallery i London och Kunsthalle Zürich. I samarbete med Kungliga konsthögskolan.

12.4, 18:30
Sven Lütticken
 (kritiker och teoretiker)

Vilka är de påtagliga symtomen av abstraktion i dagens ekonomiska och
sociala verklighet – och i den konstnärliga produktionen? Föredraget baseras
på den nyligen publicerade texten ”Living With Abstraction”. Avsikten är
att dra lärdom av de pågående europeiska och globala kriserna inom den
estetiska ekonomin vi är verksamma i.

Sven Lütticken undervisar i konsthistoria på VU University Amsterdam. Hans
kritiska essäer publiceras regelbundet i diverse tidskrifter, magasin och
utställningskataloger. Han är även författaren bakom Secret Publicity: Essays
on Contemporary Art (2006) och Idols of the Market: Modern Iconoclasm
and the Fundamentalist Spectacle (2009). I dagsläget färdigställer han sin
kommande bok History in Motion. Lütticken har curaterat utställningarna
Life, Once More: forms of reenactment in contemporary art (Witte de With,
Rotterdam, 2005) och The Art of Iconoclasm (BAK, Utrecht, 2009). För
närvarande ägnar han sig åt ett offentligt forskningsprojekt om Louise Lawlers
A Movie Will Be Shown Without the Picture för If I Can’t Dance (Amsterdam).

Tidigare—29.1 och 26.2, 13:00
Biograf Zita, Birger Jarlsgatan 37, Stockholm

En film av Liam Gillick/Anton Vidokle. Startpunkten för A Guiding Light är ett manifest skrivet av Gao Shiming, chefscurator för den senaste Shanghaibiennalen. Manifestet är en attack mot konstlivet och dess begränsande monokultur. Gillick/Vidokle har svarat på manifestet genom att bjuda in en handfull yngre konstnärer, curatorer och kritiker som får tolka och extrapolera texten framför tre kameror i en TV-studio där själva produktionen av filmen är blottlagt. Denna 22 minuter långa film pendlar mellan kulturkritik och såpopera–den lånar också sin titel från den såpa som visats under allra längst tid på amerikansk TV. (På engelska.)

23.2, 18:30
Under de senaste årtiondena har såväl konstens offentliga som privata infrastruktur genomgått förändringar som har haft inverkan på hur konst produceras, presenteras och betraktas. Internationellt har företagsliknande ateljéer kopplade till enskilda konstnärer med mer än hundra anställda blivit allt vanligare. Konstnärer förväntas vara entreprenörer inom “de kreativa industrierna”, men också forskare inom den växande “praktikbaserade” forskningen. Offentliga konstinstitutioner avkrävs egenintäkter och höga publiksiffror och konsten uppfattas alltmer som underhållning. På många håll, t ex i kommuner, ser man hur det offentliga stödet å ena sidan har har minskat och å andra sidan blivit mer styrt än för bara tio år sedan.

Samtidigt har konsten kommersialiserats: den är idag ett investerings- och spekulationsobjekt vilket bl a visas av att auktionsförsäljningen har ökat åtta gånger mellan 1998 och 2008. Trots hårt motstånd från många gallerier har avståndet mellan dem och auktionshusen minskat och konstförsäljning ökar på arenor som mässor och internet, där i synnerhet internet har potential att minska traditionell “gatekeeping” i såväl den kommersiella som icke-kommersiella sfären. Till allt detta hör även att konsten har blivit en del av det slags kändiskultur som mode- och musikvärlden representerar. Hur ska det gå för samtidskonsten i den här situationen? Vilken typ av konst och konstnär priviligieras och vilken sort får stryka på foten?

Sex representanter för offentliga och privata aktörer i Sverige har bjudits in för att hålla ett kortare anförande, tio minuter, om hur deras nuvarande riktlinjer och arbetssätt ser ut och fungerar och vilka konsekvenser det har för konstens aktörer och dess produktionsvillkor. Vad har de för förhoppningar? Vad ser de för risker med sina egna instansers arbete? Hur ser det ut om tio år?

Inbjudna deltagare (alla presentationer är på svenska):

Cilene Andréhn, gallerist Andréhn-Schiptjenko
Ann Larsson, kanslichef Konstnärsnämnden
Ingrid Lomfors, kanslichef Kulturbryggan
Michael Storåkers, VD Bukowskis
Ellen Wettmark, internationell koordinator Kulturrådet
Måns Wrange, konstnär och rektor Kungliga Konsthögskolan

Moderatorer: Kim Einarsson (Konsthall C) och Maria Lind (Tensta konsthall)

Debatten är ett samarbete mellan Tensta konsthall och Konsthall C, och är en del av Abstract Possible: The Stockholm Synergies på Tensta konsthall 12.1-22.4 2012.

11.2, 12:00-17:00
Bokning av klipptid från 11

Vill du ha en gratis klippning i utbyte mot dina tankar och idéer? Klippet Tensta konsthall till ett öppet samtalsforum i form av en frisörsalong. Londonbaserade konstnärerna/aktivisterna och utbildade frisörerna Richard Houguez och Lewis Bassett från The Haircut Before the Party bjuder in allmänheten att dela med sig av sina erfarenheter av att leva och bo i Sverige i utbyte mot en gratis klippning. Utöver dessa klippningar kommer ett antal speciellt inbjudna gäster med erfarenhet och kunskap från olika sociala organisationer göra salongsamtal kring olika teman. I fokus står frågor kring förståelse av den egna omvärlden, fri kunskap och möjligheterna att med egna initiativ skapa förändring. Utifrån gästernas intresseområden behandlas frågor om hur direkta förändringsaktioner kan upprätthållas och leva vidare, men även det historiska förhållandet mellan utbildning och politik i Sverige.

Klippet är en grupp konstnärer, curators och aktivisters kollektiva försök att skapa ett kunskapsförmedlande samtalsforum. Gruppen består av Emanuel Almborg, Karin Bähler Lavér (Prekariatet), Richard Houguez och Lewis Bassett (The Haircut Before the Party), Katrin Ingelstedt (Fortsättningsinstitutet), Egle Kulbokaite, Zoë Poluch och Jens Strandberg.

Medverkande gäster (alla klippningar utom Per Sundgren görs på engelska):

12:30 Svensk folkbildning ur ett historiskt perspektiv

Per Sundgren är idéhistoriker och undervisar på Södertörns Högskola men har också ett förflutet som kulturpolitiker och ordförande för Utbildningsradion. 2007 disputerade han med avhandlingen Kulturen och arbetarrörelsen som beskriver kultur- och kulturpolitiska strävanden inom arbetarrörelsen från August Palm till Tage Erlander, från den organiserade folkbildningens första stapplande steg i slutet av 1800-talet till de första kulturpolitiska programmen femtio år senare. Klippet är första gången på 47 år som Per besöker en ‘riktig’ frisör.

14:00 Att skapa en nyanserad bild av förorten på plats

Saadia Hussain är konstnärlig ledare för Förorten i Centrum. Förorten i Centrum är ett initiativ som stödjer ungdomar att skapa plattformer för samtal och samarbeten med andra ungdomar både inom förorten och bortom förortens gränser. Verktygen för att uppnå detta är muralmålningar: Förorten i Centrum skapar plattformen som möjliggör de ungas uttryck och berättelse i det offentliga rummet genom kollektiva konstprocesser.

15:00 Att förstå sin plats och agera utifrån sin situation: En dubbelklippning med Karin Bähler Lavér och Laurel Ptak

Karin Bähler Lavér studerar estetik på Södertörns Högskola och är grundande medlem i Prekariatet. Prekariatet är ett projekt runt osäkert liv och arbete. Under den senaste tiden har Prekariatet vidgat utrymmet för förståelse och politisering av osäkerhet genom läsecirklar om materialistisk feminism och post-fordistiskt arbete, genom att utmana diskussioner på tankesmedjan Timbro, och genom att stödja lokala ockupationsrörelser. Genom sin hemsida Prekariatet.se försöker de samla och sprida politisk, intellektuell och konstnärlig medieproduktion för att skapa rum för diskussion kring det prekära.

Under hösten 2011 sov Laurel Ptak sin sista natt i Zuccotti Park i New York City innan hon flyttade till Stockholm för att arbeta som curator på Tensta konsthall. Hennes aktuella projekt som curator behandlar frågor om intellektuell egendom, konstens relation till arbete, och möjligheter och gränser för internet – som ett icke-territorium och offentligt rum.

Klippet organiseras av Fortsättningsinstitutet. Fortsättningsinstitutet, med bas på ateljéföreningen Platform Stockholm i Liljeholmen, är en plats för samtal mellan unga konstnärer som har ett intresse av att lära sig mer och dela med sig av sin kunskap inom samtidskonstområdet. Ämnen som uppkommer i samtalen blir då och då till performances, samtal eller utställningar på olika plaster i Stockholm.

Tidigare salongsintervju med David Graeber av The Haircut Before the Party: http://vimeo.com/16869102

28.1, 14:00
Tensta Träff, Hagstråket 13, Tensta

Hur kommer konsten att se ut år 2022 och hur kommer konstnärerna att verka? Contemporary Art and its Commercial Marketsär ett symposium med anledning av utgivningen av en rapport med samma titel. Konstmarknadernas institutionella förändringar under de senaste årtiondena har har haft en tydlig inverkan på hur konst marknadsförs och betraktas. Bilden av samtidskonsten som investering och framgångsaccessoar, konstmässornas utbredning, auktionshusens ökade konkurrens med gallerierna och konstvärldens tilltagande globalisering och kommersialisering är några av de fenomen som debatteras. Kritiken, särskilt från konstnärshåll, mot den här utvecklingen kommer också att diskuteras.

Deltagare: Stefano Baia Curioni, ekonomihistoriker och chef för arts, cultures, media and entertainment master of science program på Bocconi University Graduate School, Milano; Noah Horowitz, konstvetare och chef för The Armory Show, New York; Andrea Phillips, föreläsare och chef för research programmes, art department, Goldsmiths, London; Mika Tajima, konstnär, New York; Olav Velthuis, professor på department of sociology and anthropology, University of Amsterdam; Thea Westreich, konstkonsult, Thea Westreich Art Advisory Services, New York; Moderator Tone Hansen, chef Henie Onstad Kunstsenter, Oslo. (På engelska.)

Contemporary Art and its Commercial Markets: A Report on Current Conditions and Future Scenarios är redigerad av Olav Velthuis och Maria Lind och med bidrag av Stefano Baia-Curioni, Karen van den Berg/Ursula Pasero, Isabelle Graw, Goldin+Senneby, Noah Horowitz, Suhail Malik/Andrea Philips, Alain Quemin och Olav Velthuis. Utgiven av Sternberg Press och Tensta konsthall. Design Metahaven.

Rapporten och symposiet är del av Abstract Possible: The Stockholm Synergies, Tensta konsthall 12.1-22.4 2012.

22.1, 14:00

Den Amsterdambaserade designduon Metahaven presenterar en unik läsning tillsammans med bilder av deras senaste designarbete med titeln, Black Transparency One (The Letters). Föreläsningen utforskar hur öppenhet, en gång ett högt modernistiskt ideal, på senare tid har blivit en lös uppsättning av strategier och taktiker för att granska och avslöja den existerande ordningen. Från Wikileaks avslöjanden till Anonymous handlingar blir den här nya “svarta öppenheten” mer upprorisk än institutionell, mer offentlig än privat. Metahaven undersöker frågan genom att illustrera den nya inofficiella rörelsens designprinciper och samtidigt kartlägga vilken betydelse den har för samtida arkitektur och design. (På engelska.)

Metahaven har utvecklat Tensta konsthalls nya kommunikationsstrategi, inklusive hemsidan. Under vintern har de ateljéstipendium på Iaspis.

Tidigare—14.1, 16:00

Tretton popsånger tillägnade filosofen Ludwig Wittgenstein är kärnan i konstnärerna José León Cerrillo och Sara Lundéns musikperformance The Wittgenstein Suite. Sångtexterna bygger på delar av Wittgensteins bok Bemerkungen über die Farben och är skrivna mellan 2009-2011.